linafre

Hemma i Skellefteå, det är helt klart blandade känslor. Jättekul att komma hem och träffa folk men samtidigt så saknar jag Ulfstensgate även om jag lämnade det i lite kaos eller vad man nu ska kalla allt.

Just nu känner jag mig bara förvirrad på något sätt, för jag undrar vad som hade hänt om jag hade stannat i Skellefteå. Jag vet hur livet hade sett ut och det hade nog inte varit så pjåkigt även om allt hade känts så förutsägbart. Men nu då jag har bott borta så pass länge så finns det ingen chans att jag flyttar hem till Skellefteå och mamma och pappa. Älskar det liv jag lever nu där det känns som om man kan lära känna en massa nya underbara människor och här i skellefteå så kommer alla killar vara någons ex, alla kommer att ha en åsikt om den där tjejen.

---

Har i vart fall hunnit med ett besök hos frisören och på Boda Borg. Fikat med Mattan Lerner och träffat Amanda, Sofia och Frida. Imorgon blir det pannkakslunch i Ursviken och sen Mattan igen säkert.

Fredag blir det upp tidigt på morgonen för jag ska till vårdcentralen i Skelleftehamn, på kvällen Olle's med syskonen och Frida (Eriks tjej), lördag blir det födelsedagsfirande med en massa Skeåtjejer. Mycket att göra.

Kom och tänka på en sminkblogg jag hade i åtta månader under 2007, det var verkligen en stor passion under den tiden. Det är så roligt att läsa alla gamla kommentarer, det får mig att förstå varför bloggar vill bli större, bättre, och fler.

Vill bara skryta och dela med mig lite av alla fina kommentarer.

- Hejhej! Gillar din sida, jobbar själv med makeup. Tänkte bara höra var du gått utbildning, om du gått, och om du jobbar just nu? Mvh ! (LOL)

- Otroligt snyggt! Jag skulle kunna gå vart som helst i det sminket! ;)

- Hej hej! Har precis upptäckt din blogg hoppas att du fortsätter med de supersnygga sminkningarna, jättekul att se! :) läste din blogg varje dag tills datorn crasha... Och då när den funkade igen så ser jag att du ej skall skriva din blogg mer :( va tråkigt men du kommer att bli saknad utav mig :) kram på dig

- hej! jag måste bara säga att du har en grymt bra blogg och jag hoppas inte att du tar bort hemsidan! Jag har precis upptäckt din hemsida och har då inte hunnit läsa allt och inte hunnit "lära mig". De jag har hunnit läsa är fantasktisk! :)

Emelle om Strange and Exotic: (Emelle är förövrigt denna tjej)
Åhh! Du är så duktig och makeuperna blir alltid så apigt snygga!

- Galet galet snygg sminkning:):)

Ja, uppdateringar är inte en vanlig företeelse men nu måste jag bara kommentera dokumentären "Nunnan". Det var Anna som laddade ner den och nu såg jag den.



Jag kan verkligen inte förstå mig på religion av något slag. Okej, jag kan förstå att man tror på något högre och bättre än människan, himmelen. Men ändå tänker jag att tron bara är synonymt med hopp. Att det hjälper att gå igenom vardagen. Men i dokumentären så är tron så stark att det bara känns som hjärntvättning.

"Endast ett tomt hjärta kan uppleva den sanna glädjen av gud." Något sådant hade uttalats av en munk som levde på 1500 talet om jag inte minns fel. Att leva är ju att känna, tro, älska, hata, inte att tömmas på alla livs glädjeämnen för att bli "uppfylld" av en människa som man faktiskt inte ens vet att den finns. Under dokumentärens gång kom jag att tänka på Hitler, hur han lyckades få tusentals människor att döda judar, hur han fick folk att hata judar. Även om jag kan tänka mig att många gick med Hitler av ren skräck så blev många hjärntvättade, dom får höra att judar är smuts och inte värda att leva. Troende får höra att Gud är den enda, "sonen, fadern och den heliga anden", det goda, det går ju inte att göra annat än att dra slutsatsen att dom är hjärntvättade. Om ingen hade berättat om honom? Jag tror faktiskt att folk hade gått och hoppats på något bättre

Jag förstår mig verkligen inte på att kliva upp sex var morgon för att tillbe gud och tro att det ska påverka världen. Familjen till "Nunnan" sitter och pratar om Hitler och förintelsen. Sonen som verkar vara mest skeptisk och frågande angående tron och gud säger "Av alla människor som utsattes för prövningar, det var inte dom som gud hjälpte. Han hjälpte Hitler."

Mamman svarar på att folk inte bad mycket till Gud under förintelsen, saker och ting hade kanske sett ut annars om dom hade gjort det.

Ursäkta, men hur fan kan man tänka så? Det finns inte i min värld, hur kan flera människors bön påverka världen och miljön? Det är bara ord, inga handlingar. Det var handlingarna som satte stopp på förintelsen av judarna, inte bönerna. Jag kan iofs erkänna att jag själv har bett böner , om det var till gud vet jag inte. Kanske är det snarare en bön till sig själv, det känns mer som om det är ett hopp, ett löfte till sig själv, att ens nära och kära ska vara friska, eller att någon ska vila i frid. Men.

Ja, det finns för mycket att säga. Men att frivilligt låsa in sig i ett kloster utan någon som helst kontakt med vad som händer i världen, och be. På vilket sätt hjälper det världen. Det är bara ett bortkastat liv. Du väljer att leva i fattigdom och be för att de fattiga ska bli rikare. Varför inte vara ute i praktik och faktiskt hjälpa till, se resulten av ditt verk? Leva?