då var första rummet tömt.
Då for ännu en människa hem, Jens tur den här gången. Himla tråkigt men alla kan ju inte vara med på allt.
Det blir bara mer tomt i lägenheten för var dag nu. Idag blir det också en sväng till lägenheten för att få över ännu mera grejer och bli av med ännu mer skit i lägenheten på Colletts.
Han hade då lämnat ett litet avsked på Emelies dator, ny bakgrundsbild och låten som visas härnere.
Ha de greit i Hemavan.
dan före dan jag far hem gånger trettionio.
Suck, det är verkligen inte roligt att bli avstulen grejer. Blev en väldigt dyr helg med andra ord, närmare 2000. Försöker påminna mig om att jag har haft dyrare kvällar, 3800 sek tar förstaplatsen. Det enda glädjande är väl att jag gick in på mitt norska konto och såg alla pengar jag hade. Det är väldigt bra att inte ha något kontokort så att man inte kan köpa grejer. Fast idag ska det spenderas. Ska boka en "hemoslo" biljett, det är verkligen inte lång tid kvar nu.
(Har förresten heltid till den 21a nov. Känns skönt, sen så har jag lite extrajobb på en kiosk där Mona jobbar).
Thank god for friends.
sårad soldat.
Jag som inte ens hade högklackat.
det var lite action i lägenheten.
Som tidigare bild visar så var brandmännen i vårat hus. Här har min bild av kvällen.
Vaknar till av att Amanda pratar med mig.
Amanda: Lina, det brinner
Jag bryr mig inte och somnar om. Ser att några ur lägenheten springer omkring sen kommer Emelie fram.
Emelie: Lina, det brinner. Du måste vakna, du måste gå ut.
Blundar igen.
Emelie: LINA! Det brinner i lägenheten!
Vad fan tänker jag och ställer mig upp och går och byter om till mjukiskläder, "men orka". Letar jackan.. "Vart fan la jag den?" "Just ja".
Emelie: LINA!
Jag: Men ÅÅÅH! JAG KOMMER!
Går och letar väskan, "vart är kameran, jag måste ta kort på det här". Går ut till hallen, "fan, jag har inga skor. Vad ska jag ta? Äh, jag tar gympaskorna." Ställer mig och knyter upp skosnörna och går sedan ut i hallen och möts av att en slang leder från entrén till trappan och att en brandman springer mot mig. "Ojdå". Sen vaknar jag till liv och märker att det var på allvar. Tydligen har jag legat i vardagsrummet och medan en massa brandmän sprungit förbi för att få ut oss.
Vi stod därute och pratade med polisen och mötte grannarna.. det var polismän, brandmän och ambulansen. Branden var på näst högsta våningen och brandmännen gick in via balkongen, slog in fönstret och greja på. Efter ett tag fick vi gå in igen då dom hade säkrat branden och vi fick gå in eftersom att våran lägenhet var säker.
En annorlunda natt minst sagt.
Hade, Lina hjärta Sömn.
"lina, det brinner"
Här har ni utsidan av våran lägenhet, här har ni min natt klockan 3 inatt. Synd att jag missade branmännen som sprang genom lägenheten. Skriver mer sen. Ska försöka hitta något att klä ut mig till nu.
man träffar alla människor två gånger.
Idag har jag sett lite folk som jag minns från Fanny och min O'learys period som var då vi var 18 vintrar. Jag har inte sett någon av dem sen O'learys förrutom en, slump eller vad? Fast jag har börjat komma fram till att alla människor man inte sett på ett riktigt bra tag visar sig alltid en sista gång innan jag far iväg någonstans. Jag såg iaf dessa personer.
Kåkfararn Daniel som vi träffade någon vecka efter att han kommit ut. Han hade ett mål för kvällen och.. låt oss säga att han inte bara hade suttit inne en vecka. Sedan har vi ju Den Snälle, han gillar vi.
Sen har vi ju min Stefan. Ja, jag var i behov av gratis mat och stod ut med att prata med honom i kön (väldigt utnyttjande men tjejer, ni kan inte ens låtsas att ni inte gjort det också). Stefan, han hade en enorm utstrålning och skrev "Hård JÄVLA poesi" något som har blivit litet av ett uttryck.
Just ja, det är en kille som jag saknar nu. Han som kom fram till mig, ville bjuda på en öl. Han betalar och jag tar emot den, men så greppar han tag i ölen och säger att "jag vill ha ölen, du kan få pengarna". Jag kom hem elva riksdaler rikare den kvällen tack vare honom.
Tack och Hej.
Hon vars hjärta man inte vinner genom att skriva hård JÄVLA poesi.
